Historik

Historik


 

Under senare delen av 1800-talet skulle Sveriges skolväsende byggas upp. År 1886 var Solviks skola färdigbyggd och kunde ta emot elever från torp och gårdar i en radie om ända upp till ca 8 km runt Solvik. Det fanns gott om barn i trakten på den tiden.


Alfred Ljung var den förste läraren i skolan. Han arbetade i Solviks skola under hela sin lärargärning. Han och hans familj bodde i ena delen av nedervåningen och den stora salen användes som skolsal.


Eleverna fick gå i skolan varannan dag. Storskolan och småskolan turades om. Under 1920-talet ökade antalet elever och en lärarbostad måste byggas, det röda huset på andra sidan vägen. Dit flyttade den nye läraren Ivar Eriksson, bördig från Solviks gård, och hans hustru småskollärarinnan Elna-Maja. De var båda mycket duktiga och omtyckta pedagoger. Även lärarparet Eriksson tjänstgjorde en lång tid i Solvik, ca 25 år.

Nu inreddes ett klassrum för småskolan i den förutvarande lärarbostaden på nedervåningen. På övervåningen fanns slöjdsal och ett litet rum, där skolstäderskan bodde.


Under 1950-talet minskade elevantalet och Solviks skola lades ner 1953. Eleverna fick nu bege sig till Skeppsta och Laxne skolor. Några år nyttjades skolan som Hemvärnsgård.


1961 bildades en stiftelse som har till uppgift att sköta om fastigheten och ansvara för att skolan används som samlingslokal.


Stiftelsen Solviks Skola drivs ideellt och inkomster kommer från uthyrning till diverse aktiviteter. Övervåningen på skolan och ett källarhus hyrs ut till sommargäster. Snett över vägen ligger vedbod och ett riktigt ”utedass”, som hör till skolan.


Stiftelsens ambitioner är att så långt som möjligt återskapa och behålla den gamla skolmiljön och skollokalerna.


2004 lades taket på skolbyggnaden om. Skadat tegel byttes ut och undertaket tjärades enligt gammal metod. Nytillverkade hängrännor och stuprör av gammal modell sattes upp. Ett stort och dyrt projekt, där vi fick ekonomiskt bidrag från Riksantikvarieämbetet.


Skolbyggnaden är uppförd i timmer med putsad fasad. Stiftelsen har hos Länsstyrelsen i Södermanland begärt att skolan ska förklaras som byggnadsminne, K-märkas.


2009-2011 genomfördes ett renoveringsprojekt med hjälp av EU-stöd. Vi fick pengar till att installera en toalett anpassad för rörelsehindrade, nytt uppvärmningssystem och akustikförbättring i den stora salen.


Under vintern 2016 drabbades skolan av en vattenskada vilket ledde till omfattande renoveringar. Den stora skolsalen klarade sig utan skador och   övriga utrymmen kunde åter tas i bruk i mars 2017.


Ännu idag är miljön i och omkring skolan mycket vacker, lugn och fridfull, som gör att skolan är väl värd ett besök.